Efter att ha ägnat 15 år på att arbeta med privata 4G/5G-nät och Wi-Fi tog jag för snart två år sedan en paus från branschen. Det gick för långsamt, projekten drog ut på tiden, kunddialogerna likaså, folk svarade inte på offerter och kunde inte ta beslut, och det dök upp andra saker i livet som kändes mer spännande att lägga tiden på.
Men i våras väcktes intresset på nytt, och nyfikenheten kring vad som egentligen hänt på 5G-marknaden under frånvaron tog fart. För att ta reda på det inleddes en liten hobbystudie som fått puttra på låg värme under det senaste halvåret. Genom kontakter med gamla bekanta och kollegor, branschexperter, företag och ett stort antal kunder har en bild vuxit fram av hur läget faktiskt ser ut. Målet var att ta reda på om privata 5G-nät äntligen börjat lyfta ute hos företagen eller om det fortfarande mest var något som diskuterades i mötesrum och PowerPoint-presentationer. Och, förstås, vad vi kan göra för att öka mängden privata 5G-nät i Sverige.
Exekutiv sammanfattning - artikeln i korthet
Artikeln är en sammanfattning av en halvårslång marknadsstudie av den svenska marknaden för privata dedikerade 4G/5G-nät. Studien bygger på 15 års arbete med dedikerade nät i produktions- och enterprisemiljöer och intervjuer med industriexperter, tillverkare av 5G-utrustning, sågverk, lager/logistikföretag, industrier, gruvföretag och tillverkare av 5G-uppkopplade prylar.
Trots att man i Sverige kunna ansöka om eget så kallat industrispektrum för att bygga egna 5G-nät sedan hösten 2021 är antalet produktionssatta nät bara ett drygt 20-tal i landet. Detta är anmärkningsvärt sett till hur det ser ut i andra länder. Man ser dock på spektrumtilldelningen att marknaden börjat röra på sig för större industriföretag.
Det som gjort att utvecklingen gått långsamt är bristande förståelse hos många företag för den egna verksamheten och vad värdet av tillförlitlig uppkoppling i produktionsmijö faktiskt ger, men också att business case för att bygga ett eget nät ofta saknas.
Det som kan få fart på utvecklingen är att företag skaffar sig bättre förståelse för sin produktionsmiljö. Rekommendationen är att man göra detta via förstudier som tittar på allt från användningsfallen till krav och behov hos verksamhet och IT, och vad de verkliga kostnaderna för att sitta på en för dålig trådlös infrastruktur faktiskt är. Om förstudien visar att privat 5G är rätt väg att gå går man vidare och tittar på alternativen för att hitta rätt typ av lösning. Men allt börjar med att förstå det egna behovet.
Vad är privat 5G och hur ser marknaden ut generellt?
Privat 5G (eller privat 4G, skillnaderna är mindre än man tror) är ett eget 5G-nät som ett företag eller organisation i någon mån äger och driver själv i sin produktionsmiljö (ofta kallas Operation Technology, "OT-miljö"), istället för att använda en mobiloperatörs publika nät. Kortfattat innebär detta att bara utvalda användare och enheter får ansluta och att man kan uppnå högre säkerhet och kontroll.
Privata 5G-nät passar ofta bra i tillverkningsmiljöer där alternativa teknologier som Wi-Fi saknar den mobilitet, räckvidd, tillförlitlighet och det deterministiska beteende som krävs för att kunna hantera robotar/fordon med nödstoppsfunktionalitet, trådlöst uppkopplade Programmable Logic Controllers (PLC), mobila handhållna enheter, IoT-devices och så vidare. 5G-näten kommer också med inbyggd, certifikatbaserad säkerhet, något många Wi-Fi-nät och Wi-Fi-prylar saknar stöd för.
Exakt hur de privata 5G-näten byggs och levereras varierar. En mobiloperatör skulle nog hävda att ett segment i deras publika makronät (ofta kallat "APN", Access Point Name i 4G, eller "DNN", Data Network Name i 5G, kan jämföras med ett SSID i ett Wi-Fi-nät) kan vara ett “privat nät”. Det är det i viss mån, och det är en lösning som passar många typer av kunder bra, men det blir inte lika privat som om man köper en managerad 5G-tjänst som installeras och kanske driftas i egen regi på eget spektrum. Och det alternativet är i sin tur inte lika privat som om man väljer att utveckla sitt eget 5G-corenät på öppen mjukvara och hålla allt in-house (som denna artikel handlar om). Att utveckla en egen lösning passar givetvis inte alla typer av organisationer, men vill man ha full kontroll, maximal säkerhet och äga sin egen kod är det ett möjligt spår.
Figuren nedan jämför Wi-Fi med de huvudsakliga alternativen när man vill bygga produktionsnät på privat 5G. Sen finns givetvis varianter på dessa också.
Exakt vad ett privat 5G-nät är beror alltså på vem man frågar. För att illustrera detta kan vi titta på den studie analysföretaget Berg Insight släppte i slutet av 2025 och som visade att det fanns cirka 6500 privata 4G/5G-nät i världen globalt (upp från 4700 nät året innan, alltså en ökning med nästan 40%). Samtidigt finns det indikationer på att det bara i Kina finns inte mindre än 64 000 privata 4G/5G-nät i gång. Dessa nät är dock i stor utsträckning levererade som virtuella operatörsnät som del av ett makronät (se grafik nedan), och skillnaden i statistiken är alltså en fråga om definition.
Den undersökning jag har gjort av den svenska marknaden tar inte hänsyn till virtuella nät. För att klassas in som ett privat 5G-nät i denna studie behöver nätet vara dedikerat. Det ska helst byggas helt åt kunden i kundens miljö, använda spektrum som inte är tillgängligt i makronätet i samma område (alltså ingen risk att en passerande busslast med turister påverkar driften eller nödstoppsfunktionen för självkörande fordon på en fabrik) och det ska kapacitetsplaneras och designas för att klara kundens användningsfall. Basstationer som byggs i detta nät ska kunna ha så pass lång batteribackup som kunden kräver. I ett publikt makronät är denna backup typiskt ett par timmar.
Det privata nätet ska också kunna vara helt autonomt utan yttre beroende mot en operatörs centrala corenätsdelar. Säkerhet, segmentering, SIM/eSIM-hantering och så vidare ska vara under kontroll av nätägaren (typiskt kundens IT-avdelning).
Privata 5G-nät i Sverige
I Sverige släppte Post- och Telestyrelsen (PTS) upp 80 MHz så kallat “industrispektrum” under hösten 2021 i frekvensbandet 3.72-3.80 GHz. Tanken var att industrier, gruvor, hamnar och sjukhus skulle kunna ansöka om sitt helt egna, lokala spektrum att bygga 5G-nät på via en enkel ansökningsprocess. I dagarna gick man ut med information om att man jobbar på en remiss som syftar till att öka mängden spektrum till 400 MHz i frekvensomfånget 3.8-4.2 GHz, detta i linje med European Conference of Postal and Telecommunications Administrations (CEPT) initiativ att harmonisera detta spektrum för industriellt användande i Europa.
Under de nästan fem år som gått sedan de första 80 MHz tillgängliggjordes har nära 150 tilldelningar gjorts (januari 2026), men många av dessa kommer från samma organisationer. Flest tilldelningar, 24 stycken, har Västra Götalandsregionen som har ansökt om tillstånd i flera olika sjukhus. I listan (som är publik) hittar man även bland annat hamnar, bensinmackar, gruvor, sågverk och tillverkningsföretag, men det rör sig om någon enstaka ansökan som ofta gjorts i syfte att testa teknik eller köra pilot. Samma gäller för många av de nät som faktiskt byggts. Det finns ett antal produktionsmiljöer, men de är lätträknade.
Det finns också ett antal privata nät som byggts för bland annat sågverk, gruvor, sjukhus och dagbrott där en mobiloperatör använt sitt eget spektrum för att leverera antingen (förstärkta) virtuella eller helt privata nät. Men även här är det lätt att räkna antal installationer i drift. Vi pratar om i storleksordningen 20-25 nät i Sverige. Detta är anmärkningsvärt lågt sett till:
- Hur förväntningarna såg ut för den här marknaden för fem år sen och att det ändå finns 6500 kommersiella nät globalt i dag (exklusive pilotinstallationer).
- Att vi har en av världens ledande tillverkare av telekomutrustning och massor av duktiga människor som kan bygga telekom- och IT-nät i Sverige.
- Vi har gott om gruvor/dagbrott, fordonsindustri, tung tillverkningsindustri, skogsindustri med 130 sågverk, försvarsindustri, logistikföretag och massor av hamnar där det finns fordon, sensorer, handhållna enheter, videokameror och drönare som behöver kopplas upp i OT-miljö.
Tittar man på listan över tillståndstilldelning ser man att det sakta börjar röra på sig. Företag och organisationer som SAAB, Stegra, Volvo, FMV och ABB har alla sökt lokala tillstånd för industrispektrum det senaste året. Detta indikerar att intresset och mognaden ökar för att bygga privata 5G-nät i produktionsmiljö.
Frågan är ändå vad som gjort att vi i Sverige varit så långsamma på att bygga dessa produktionsnät. Varför hänger vi inte med och omfamnar ny teknik när den är tillgänglig och rullas ut i andra länder runt jorden? Frågeställningen för studien var alltså om de företag jag pratade med använder privat 5G i sin verksamhet i dag eller om de planerar att göra det framöver. Och i de fall de inte hade något intresse ville jag gärna veta varför.
Scope för studien och denna artikel
Intervjuerna täckte in en mängd typer av kunder, bland annat gruvor och hamnar, men jag kommer fokusera på följande vertikalområden i den här artikeln:
- Sågverk. Intressant eftersom vi har massor av skog och sågverk i Sverige och miljöer där det rör sig mycket truckar, hjullastare och så vidare.
- Lager. Mycket saker som rör på sig och ökad robotisering driver på intresset att bygga privata 5G-nät.
- Industriföretag som har produktionsmiljö där 5G ofta passar bra. Här pågår tester hos bland annat SAAB med att ersätta PLC-kommunikation över kabel med 5G.
- Tillverkningsföretag som tar fram kameror, verktyg eller IoT-prylar som behöver ett 5G-nät för att kunna kopplas upp.
Sågverk och lager
Även om sågverk och lager låter som väsensskild verksamhet är de faktiskt mer lika man man kan tro när det gäller produktionsnät. Business case och investeringsvilja ser snarlikt ut i dessa branscher. Ofta sitter man på en Wi-Fi-infrastruktur i dagsläget som "fungerar tillräckligt bra" och "inte kostar något", och intresset är därför lågt för förändring.
Stora sågverk med få uppkopplade fordon och utan krävande produktionssystem väljer ofta att ligga kvar på Wi-Fi, eller att köra ett virtuellt privat 5G-nät (via APN/DNN) hos någon operatör, ibland genom att förbättra inomhustäckning via enkla repeaterlösningar. Operatörernas nät ger dessutom täckning för vanliga telefoner som ligger utanför OT-näten. Det finns också sågverk som har verksamhet inomhus där exempelvis kroppskameror behöver fungera, och då är det fördelaktigt att använda operatörernas lägre frekvenser för att få bättre täckning.
När det gäller mindre sågverk ser de ofta helt enkelt inget business case i att bygga egen 5G-infrastruktur. De har för få uppkopplade fordon, inga produktionssystem som kräver realtidskommunikation och de har lokal IT-kompetens som kan Wi-Fi men inte 5G. Eller så har de outsourcad IT-drift hos mindre systemintegratörer som inte kan eller tjänar pengar på 5G och inte har något intresse av att släpa in katten i rummet. Det finns ett par undantag bland sågverken, exempelvis Fiskarheden i Sälen som är väldigt framåtlutade och har avancerad produktion med moderna produktionssystem där driftstopp och hack i uppkopplingen kan blir dyrt, men för de flesta duger ett Wi-Fi-nät med nomadisk uppkoppling bra.
På längre sikt är många sågverk positivt inställda till privat 5G. De vill generellt ha dessa nät lokalt som dagens Wi-Fi-nät, inte via någon publik infrastruktur, men de vill inte bygga förrän tekniken är beprövad och testad av andra, och de vill att den ska vara så enkel att använda att deras egen IT-avdelning kan hantera den utan inblandning av tredje part.
När det gäller lager/logistik är det också vanligt att truckar, handscannrar och handhållna enheter kopplas upp över Wi-Fi. Som exempel från en förstudie som kördes för ett par år sedan kunde 80 Wi-Fi-accesspunkter med fördel bytas ut mot 2-3 5G-radios i ett lager på cirka 4000-5000 kvadratmeter, men då behövde samtidigt truckarna bestyckas med varsitt 5G-modem. Här föredrar IT-avdelningen att jobba med beprövad teknik från exempelvis Cisco (Meraki) eller Fortinet, även om den är sämre. Man förstår sig på felsökning och konfiguration och supporten göms i redan befintlig IT-budget.
De här logistikföretagen tycker generellt att deras Wi-Fi-miljö fungerar ok, och även om de är nyfikna på 5G och tror teknologin skulle kunna ge dem en bättre produktionsmiljö säger de också att befintlig miljö ger dem tillräckligt bra funktionalitet och att det riktiga behovet av ett mer robust nät med bra mobilitet i dag saknas. Det finns också en rädsla i att använda ny teknik där man saknar kunskap och support själv.
Gemensamt för sågverk och lager är alltså huvudsakligen att det för många kunder verkar saknas ett business case för att uppgradera produktionsmiljön med ett bättre nät. Denna slutsats bygger dock på att de här verksamheterna faktiskt vet vad kostnaden för att sitta på ett sämre nät är. Vad kostar ett produktionsstopp? Vad kostar det att patcha accesspunkter, dra kabel, installera 10-20x fler radios? Vad kostar supporten för Wi-Fi-nätet, och vad kostar det i mantid per år när näten inte fungerar som de ska. Min erfarenhet här är att denna kunskap ofta inte finns. Man tittar på prislappen när nätet ska köpas in, men inte på de faktiska kostnaderna kopplade till att sitta på fel typ av infrastruktur. Tänk att du ska köpa en ny bil och bara kollar på vad den kostar, inte på vilken typ av drivmedel den använder, hur många mil du kör per år eller tar reda på om det finns laddstationer någonstans i det land du tänker köra den. Risken är rätt stor att du köper fel bil.
Det som skulle kunna driva på behovet av mer 5G hos de här två typerna av kunder är nya produktionssystem som ställer högre krav på tillförlitlig realtidskommunikation och mer robotisering och utnyttjande av Automatic Guided Vehicles (AGVer), högre grad av predicive maintenance och AI-styrd produktion. En större kunskap om hur produktionen faktiskt fungerar och vad driftstopp kostar skulle också driva intresset för bättre nät.
Industrikategori: produktionsföretag med egen tillverkning
Inom segmentet "industri" hittar vi först och främst företag som har användning för privat 5G i sin egen OT-miljö (ingen nämnd, ingen glömd), exempelvis fabriker, gruvor eller produktionslinor där man vill koppla upp PLC:er, kameror, Automatic Guided Vehicles (AGVer), robotar, scannrar och mycket annat och bli av med kablar som är dyra att dra och byta. Blir man av med kablage kan man också enklare möblera om produktionsytor efter behov, något som flera företag visar intresse för.
Den generella utmaningen är att dessa företag ofta jämför teknik med prislapp i stället för att genom förstudier ta reda på vad det kostar att *inte* ha ett nät på plats som gör att man undviker produktionsstopp och förlorad arbetstid. Flera företag jag träffat utgår från att Wi-Fi fungerar bra på fabriksgolven, men när man sen ställer frågor till de som jobbar där får man en annan bild.
Flera av dessa företag (speciellt deras IT-avdelningar) pratar också om prioriteringsutmaningar. Exempelvis nämnde ett antal olika företag under studiens gång att säkerhetsutredningar och framför allt NIS2-certifieringsarbete tar en stor del av deras fokus, och att de därför inte hinner med att driva sin kärnverksamhet och lägga tid på att ta reda på hur näten behöver utvecklas.
En angränsande kategori industriföretag är de som tillverkar 5G-uppkopplade prylar. Det handlar om kameror, verktyg, handscannrar, självkörande fordon och annan utrustning som behöver ha ett 5G-nät på plats ute hos de kunder som ska köpa dessa produkter.
Utmaningarna här är flera. Vem ska bygga, äga, drifta och supportera 5G-infrastrukturen? Man kan som tillverkare av ett verktyg bundla med ett eget 5G-nät, men vem tar ansvar för det? Och när det väl är på plats kommer kanske kunden med andra 5G-prylar eller IoT-enheter som kräver annan frekvens eller protokollsupport än det man byggt sitt nät på, och då ska någon ta ansvar för utbyggnad, test, verifiering av kommunikationen, felsökning, SIM-provisionering och så vidare för denna nya flora av devices. Vidare behöver verktyg, fordon och andra uppkopplade saker ha välmatchade och väldesignade antennlösningar på plats, annars kommer de nät som designats och byggts ute hos kunder för en typ av device inte ge den täckning och bandbredd som förväntas för devices med sämre antenner.
Säljer dessa företag sina produkter på flera marknader uppstår även utmaningar med vilka frekvensband och radioprotokoll som måste kunna supporteras (4G, 5G, NB-IoT, LTE-M, LTE-Cat1(bis)). Kunder med produktion i olika länder vill ofta hålla sig till ett blueprint som ska gälla alla fabriksgolv, och då heter ofta minsta gemensamma nämnaren för alla marknader "Wi-Fi". Även här kör alltså många kunder vidare med sina Wi-Fi-nät, mest för att det är harmoniserat spektrum med samma support i alla länder och att vem som helst kan bygga, äga och drifta näten.
Hur får vi fart på privata 5G-nät i Sverige?
Om man sammanfattar situationen för svenska industriföretag, sågverk och även logistikföretag och samtidigt jämför med den snabba utbyggnaden av privata 5G-nät i Kina och övriga världen, blir det tydligt att det finns en betydande outnyttjad potential att stärka Sveriges konkurrenskraft. De företag som funderar i banorna att gå mot bättre OT-infrastruktur behöver avfyra en tvåstegsraket enligt nedan.
Steg 1: Förståelse för sin egen verksamhet
Det första steget handlar om att identifiera vilket faktiskt behov man har av privat 5G. Detta kräver ofta en förstudie där man ser över sina användningsfall, hur processer och driftstopp ser ut i produktionen, hur kostnadsbasen ser ut för nuvarande Wi-Fi-infrastruktur (inklusive drift och support), om man har nya produktionssystem eller verktyg på väg in som ställer krav på att infrastrukturen är deterministisk, vilka applikationer som behöver kunna köras on premise och så vidare. Men var försiktig, om du ber någon som säljer 5G att genomföra den här studien är chansen stor att studien kommer fram till att du bör köpa 5G. Om de säljer Wi-Fi kommer studien säga att du bör satsa på Wi-Fi.
Man behöver titta på sin IT/OT/IoT-arkitektur, reda ut hur Zero Trust-miljön med segmentering och autentisering ska se ut, hur strategin för autonom produktion med lokal överlevnad är tänkt att fungera, hur IoT-enheter når sin IoT-plattform. Baserat på resultaten av den här genomlysningen av den svenska marknaden kommer en sådan förstudie leda till att man som företag hamnar i någon av de fyra kategorier som illustreras i figuren nedan.
Kategori 1: Man har inget behov av privat 5G i dag. Wi-Fi eller publikt 5G fungerar utmärkt som det är. Mycket bra att veta, då kan man sluta köra piloter eller lägga tid på möten med leverantörer av 5G-nät. Om behovet ändras över tid kan man titta på det igen.
Kategori 2: Man har ett behov, men har inte kunskap om att det finns. Det är här många av de företag jag arbetat med historiskt befinner sig. Vet man inte hur behovet ser ut (eller att det ens finns) blir man också en väldigt dålig beställare, något som ofta visar sig i misslyckade pilotprojekt. En förstudie kommer lyfta fram de befintliga behoven och visa vad investering och Return On Investement (ROI) för privat 5G-infrastruktur ger om det byggs på rätt sätt.
Kategori 3: Man har ett behov, men de lösningar som finns tillgängliga för privat 5G passar inte. De kanske är för dyra, bedöms för osäkra, oflexibla, eller så kräver de att man anställer resurser som har erfarenhet av att arbeta med mobila nät och det är inte säkert detta ryms i någon budget. I dessa fall kan en förstudie hjälpa till att hitta alternativa vägar framåt.
Kategori 4: Här hittar vi de företag som har fullt upp med sina compliance-utredningar och inte har inte tid att fokusera på kärnverksamheten. En bra förstudie som visar på högt ROI i produktionen om nätfrågan får lite kärlek kan ge dessa organisationer en reality check och hjälpa dem prioritera.
Steg 2: Bestämma riktningen framåt
Om förstudien över verksamhetens och IT-organisationens behov visar att det är en privat 5G-infrastruktur man behöver går man vidare och tittar på vilket av de alternativa 5G-spåren som är mest relevant. Kanske är det ett virtuellt privat 5G-nät som är bäst lämpat. Eller så är det en managerad tjänst man behöver. För vissa organisationer kommer det mest relevanta alternativet vara att utveckla sin egen 5G-lösning, och då kanske man behöver hjälp med att hitta rätt organisation och resurser för att ta det i mål.
Site surveys, trafikmodeller, ROI-kalkyler, utvärdering av devices, nätdesign, leverantörsval och andra aktiviteter genomförs och dokumneteras. Kanske vi tar i en annan artikel nån gång framöver. Den här börjar bli klar. ;)
Men allting börjar med att ta reda på hur behovet ser ut. Vill man ha hjälp med den biten är BWireless rätt partner. Bara ta kontakt!
*) Fritt fram att använda text och bilder i denna artikel, men få gärna med källan.